EN HÖSTLIG TRÄDGÅRDSRUNDA ...
- Bibbi Rydberg
- 16 sep. 2024
- 3 min läsning
En höstlig trädgårdsrunda i daggvått gräs. Först öppna växthusen fast luften fortfarande är kylig. I tomathuset är det tämligen förvildat, en del tomater har ramlat på backen och tistel och annat otyg har smugit sig in. Dörren i plast är inte särskilt praktisk och får förankras för att inte ta vind. Vidare till Paprika huset byggt av stora fönster vi fått av en granne. Myrorna, som vid det här laget vet att jag inte är någon fiende, kravlar omkring på stacken uppbyggd över en bottenlös balja som jag en gång i tiden stjälpt över en stubbe. Från det lilla paprikahuset går jag till det ursprungliga växthuset, där vi i år odlat gurkor, Mängder med gurkor vid det här laget syrade, enligt mammas ryska recept. Det är mycket enklare att syra än vad folk i allmänhet tror. Men råvarorna måste vara prima annars kan syrningen slå fel. I gurkhuset finns också en melon som hänger och dinglar likt en solitär på sin smala stjälk och en physalis vars frukter knappt börjat mogna i sina tunna förpackningar.
Och så var det blommorna. Den stora Hibiskusen med eldröda blommor har tillbringat en tid i Geodeten men idag burits in i gurkhuset där gurkplantorna skattat till förgängelsen. Jag försöker prata snäll med Hibiskusen med en vag känsla av dåligt samvetet efter att ha dömt den till en så lång tids isolering i Geodeten. Vid rundan konstaterar jag att S ek, som han gävt upp på Värmdö, vuxit över stängslet som ska skydda den från rådjuren. Under Ornäsbjörken hänger min kära baglady bärande på ett trassligt virrvarr av vissna grenar, vad hon nu ska med dem till! På andra sidan planket, i skydd för nordan, står krukorna med citronplantor. Den ena plantan är yvig och vore lovande om det inte var så att den härstammar fån en kärna satt för många år sedan och uppenbarligen steril, den andra fick S i present av mig och se - där dignar det av citroner som snart ska följa med S ner i ateljén för förvaring bland terpentinångor och annat ohälsosamt.
Gamla kryddlandet ser frodigt ut på håll. Närmar man sig det visar det sig att diverse smugit sig in under sommaren när min ischias hindrat mig från att rensa. Vid gaveln till lilla huset vi använder som gäststuga ser hortensian ut att vilja börja om säsongen vilket inte är till rådigt nu när vi närmar oss den riktiga hösten. Källarkullen intill är avslagen men kirskålen framhärdar ändå.
I Rabatten framför lilla huset hänger några blommor kvar på stormhatten och den stora kaprifolen trotsar årstiden med några få blåa stjärnor. Men rabatterna framför stora huset flaggar trotsigt med Flox i alla färger, stockros, lejongap och några förskrämda flitiga lisor i förgrunden.
Allt fyllde mig med förväntan när jag planterade ut det jag drivit upp och i tankarna föreställde mig deras kommande fägring. Till och med den via tobaken tycks kröka rygg som alla vi gamlingar, medan stolta gula rudbeckior i vänskapsrabatten vägrar att kapitulera.
En odlingssommar går mot sitt slut och ingenting vet varken jag eller växterna om framtiden.
Som Nils Ferlin skriver i dikten Drömmar, ur samlingen Med många Kulörta Lyktor.
Vad ger du mig i julklapp i år min vän?
- Lite drömmar, drömmar i det blå
Men nånting blir det ändå som jag får, min vän? - Allt du vill ska du hjärteligen få
Kanske ger du mig av drömmar en ring min vän? - Kanske ger jag dig av drömmar en ring.
Fastän drömmar är väl faktiskt ingenting, min vän? - -Nej drömmar är ju nästan ingenting.
Vad ska man då egentligen tro, min vän?
- Drömmar kan man leva på och tro: Ur oro kan det skimra och gro min vän,
på längtan kan det hela bero.
Nils Ferlin Född 1898 i Karlstad. Död 1961 i Uppsala.
Doftlilja.
Commentaires